torsdag 18 april 2013
Ett troll!!!
På jobbet häromdagen skulle jag hjälpa till med en patient som kanske inte alltid är så samarbetsvillig och nyps och klöser en del. Hursomhelst, jag kommer in varpå hon tittar på mig och säger: Det där trollet har jag försökt att hålla mig undan för hela dagen! Till saken hör att att hon var verkligen allvarlig för att sedan spricka upp i ett illmarigt flin. Ibland vet jag inte om jag skall skratta eller gråta över det jobb jag har ;) Just den kommentaren gjorde en sol över min dag i alla fall :)
Som ni kanske har läst är jag nästan färdig barnmorska men jag är inte säker på att jag vill jobba som det. Så för säkerhets skull har jag sökt in till ännu en vidareutbildning till hösten. En som jag har varit sugen på väldigt länge och kanske längre än barnmorska, nämligen operationssjukvård.
Mr. Hängbralla bara muttrar över detta och tycker att jag kanske skulle jobba lite mellan varven också. Å andra sidan kommer barnen att kosta mer och mer ju äldre de blir och som operationssjuksköterska får jag högre lön och bättre arbetstider vilket ABSOLUT inte är fel. Mindre helger och kvällar skall man inte se bort från. Att jobba varannan helg som jag gör nu tär verkligen på förhållandet och orken hos både Mr. Hängbralla och mig själv :(
Efter samtalet med min chef idag kommer Mr. Hängbralla nog ändå tycka att det är ok om jag pluggar vidare och så småningom tar mig bort från storsjukhuset.
Chefen talade om för mig, att sjukdom i personalen gjorde att de hade väldigt svårt att täcka bemanningen under fredagskvällen. Just en sjuksköterska saknades (naturligtvis). Chefen undrade därför om jag kunde gå dubbelt. Alltså börja kl. 06.45 och sluta 22.00. Fick omtalat för mig att i stort sett alla andra har under veckan gått dubbelt och jag ser att du inte har jobbat så mycket i veckan så antingen kan du eller så är det beordring som gäller, berättade chefen. Chefen glömde nog bort att jag hade gått dubbelt senast i helgen då jag gick kväll-nattskift och därmed jobbat helg. Kanske därför jag inte jobbat så mycket denna veckan, bara 4 dagar. Men så var det lite snällt inblandat också. Chefen lät mig sluta 21.30 istället. Tack!
Nu slutar jag skriva för det blir bara GNÄLL!!!
Som ni kanske har läst är jag nästan färdig barnmorska men jag är inte säker på att jag vill jobba som det. Så för säkerhets skull har jag sökt in till ännu en vidareutbildning till hösten. En som jag har varit sugen på väldigt länge och kanske längre än barnmorska, nämligen operationssjukvård.
Mr. Hängbralla bara muttrar över detta och tycker att jag kanske skulle jobba lite mellan varven också. Å andra sidan kommer barnen att kosta mer och mer ju äldre de blir och som operationssjuksköterska får jag högre lön och bättre arbetstider vilket ABSOLUT inte är fel. Mindre helger och kvällar skall man inte se bort från. Att jobba varannan helg som jag gör nu tär verkligen på förhållandet och orken hos både Mr. Hängbralla och mig själv :(
Efter samtalet med min chef idag kommer Mr. Hängbralla nog ändå tycka att det är ok om jag pluggar vidare och så småningom tar mig bort från storsjukhuset.
Chefen talade om för mig, att sjukdom i personalen gjorde att de hade väldigt svårt att täcka bemanningen under fredagskvällen. Just en sjuksköterska saknades (naturligtvis). Chefen undrade därför om jag kunde gå dubbelt. Alltså börja kl. 06.45 och sluta 22.00. Fick omtalat för mig att i stort sett alla andra har under veckan gått dubbelt och jag ser att du inte har jobbat så mycket i veckan så antingen kan du eller så är det beordring som gäller, berättade chefen. Chefen glömde nog bort att jag hade gått dubbelt senast i helgen då jag gick kväll-nattskift och därmed jobbat helg. Kanske därför jag inte jobbat så mycket denna veckan, bara 4 dagar. Men så var det lite snällt inblandat också. Chefen lät mig sluta 21.30 istället. Tack!
Nu slutar jag skriva för det blir bara GNÄLL!!!
onsdag 17 april 2013
Sommarens planer!
Förra sommaren planerade jag att tälta med ungarna. Planen gick inte i lås då jag fick ont i ryggen och låg och dregglade i sängen pga alla värktabletter :(
Denna sommaren försöker jag därför igen. Jag älskar att planera och göra research på det jag skall göra, så ett sådant här projekt tycker jag är superkul!
Förra året köpte jag tält på blocket. Inte vilket tält som helst, utan en hangar... 2 hytter där man kan sova 3-4 personer i varje och en stor gård utanför (får plats en bil där utan problem :-) . Gjort för att vara ute läääänge. Mr Hängbralla var måttligt lycklig.
Han är inte direkt personen som gärna hänger i bushen medan jag måste ut i bushen om somrarna, annars blir fruktansvärt irriterad och rastlös. Det måste inte vara direkt bushen som betyder mitt i vildmarken, men jag måste bort från den asfalterade världen. Nåja, jag har redan nu sagt att han inte får följa med för han är så neggo. Ni skulle sett hans min! Han skulle slippa bushen! Det var nog den bästa present han hade fått på länge :-)
Jag och Hoppsan älskar vatten så naturligtvis skall det vara en camping nära vatten. Fjant hatar allt som är lite extremt. Han hatar därför solen och värmen om somrarna, kylan på vintern, regnet på hösten, vattnet vid vattnet... Ja, ni förstår. Men om han får vara vid vattnet och fiska krabbor blir nog även Fjant glad :-)
Igår var jag och hämtade en ryggsäck som jag köpt på Blocket för att packa i. En sådan där stor, mossgrön sak som om man verkligen är tvungen att gömma sig när man tältade. Onödigt kom jag på sedan. Jag har ju bett min pappa om att få skutts till campingen då detta blir första gången som jag skall tälta med ungarna.
När jag själv tältade så var det liksom helt okej att äta en torr brödbit till frukost och lite läsk som blivit över sedan dagen innan. Något säger mig att detta inte är samma sak... Tror det kommer att krävas en hel del andra saker vilket betyder mer packning.
Jag hittade bra pris på sovsäckar som jag också har inhandlat. http://www.xxl.se/Root/Tur-%26-vildmarksliv/Bo-%26-sova/Sovsäckar/Ajungilak-Kompakt-3-Season-195-L-zip/p/1049524_1_Style?ref=prisjakt Jag får snörpa av dem med ett skärp nertill för ungarna men då har de varsin bra sovsäck som de kan ha i många år. Hoppsan går i scouterna och Fjant vill börja där så fort det bara är möjligt och då behöver de också bra sovsäckar. Vi har sovsäckar innan men de är liksom inomhussovsäckar. Vad jag kommer ihåg från när jag tältade så kunde det bli riktigt kallt, brrr. Vad som är kvar att handla nu är ett stormkök, liggunderlag, luftmadrass och en kylbox som drivs med el.
Stormköket är ju en historia i sig... Jag tycker inte om stormkök som drivs med T-röd. Tycker att känns läskigt med brinnande vätskor. Istället har jag hittat ett stormkök där man eldar kottar och små grenar. http://www.naturkompaniet.se/Product/Product.aspx?id=127279
Men säg nu att det blir en väldigt blöt sommar så kanske det inte blir så lätt som jag tror... Funderar på att komplettera den med en brännare utifall om att...
Luftmadrass har jag hittat en dubbel på XXL-sport och vildmark (heter det väl?). Måste bara slå upp tältet och se hur breda hytterna är. Tror ändå att den får plats. Jag vet att det finns superkäcka självuppblåsbara underlägg men jag tycker inte att de är så bekväma som alla andra tycker. Jag är väl helt enkelt för tung. Vanliga liggunderlag som skall ligga under luftmadrassen kostar ju inte mycket.
Kylboxen skall köpas på Tradera eller Blocket. Kostar ju som ny och det är ju inte så att den kommer att användas förskräckligt mycket. Så det får absolut bli en begagnad historia om jag får tag på en.
Sedan är det väl en massa till som skall funderas ut men det får komma senare. Huvudsaken tänker jag är att man har tältet, sovsäckar och liggunderlag och något man kan göra mat på/i.
Har någon som läser detta, tältat med barn och har saker som ni anser är bra att ha med sig men som man kanske inte tänker på förens man saknar dem, får jättegärna skriva och tipsa! :-)
Denna sommaren försöker jag därför igen. Jag älskar att planera och göra research på det jag skall göra, så ett sådant här projekt tycker jag är superkul!
Förra året köpte jag tält på blocket. Inte vilket tält som helst, utan en hangar... 2 hytter där man kan sova 3-4 personer i varje och en stor gård utanför (får plats en bil där utan problem :-) . Gjort för att vara ute läääänge. Mr Hängbralla var måttligt lycklig.
Han är inte direkt personen som gärna hänger i bushen medan jag måste ut i bushen om somrarna, annars blir fruktansvärt irriterad och rastlös. Det måste inte vara direkt bushen som betyder mitt i vildmarken, men jag måste bort från den asfalterade världen. Nåja, jag har redan nu sagt att han inte får följa med för han är så neggo. Ni skulle sett hans min! Han skulle slippa bushen! Det var nog den bästa present han hade fått på länge :-)
Jag och Hoppsan älskar vatten så naturligtvis skall det vara en camping nära vatten. Fjant hatar allt som är lite extremt. Han hatar därför solen och värmen om somrarna, kylan på vintern, regnet på hösten, vattnet vid vattnet... Ja, ni förstår. Men om han får vara vid vattnet och fiska krabbor blir nog även Fjant glad :-)
Igår var jag och hämtade en ryggsäck som jag köpt på Blocket för att packa i. En sådan där stor, mossgrön sak som om man verkligen är tvungen att gömma sig när man tältade. Onödigt kom jag på sedan. Jag har ju bett min pappa om att få skutts till campingen då detta blir första gången som jag skall tälta med ungarna.
När jag själv tältade så var det liksom helt okej att äta en torr brödbit till frukost och lite läsk som blivit över sedan dagen innan. Något säger mig att detta inte är samma sak... Tror det kommer att krävas en hel del andra saker vilket betyder mer packning.
Jag hittade bra pris på sovsäckar som jag också har inhandlat. http://www.xxl.se/Root/Tur-%26-vildmarksliv/Bo-%26-sova/Sovsäckar/Ajungilak-Kompakt-3-Season-195-L-zip/p/1049524_1_Style?ref=prisjakt Jag får snörpa av dem med ett skärp nertill för ungarna men då har de varsin bra sovsäck som de kan ha i många år. Hoppsan går i scouterna och Fjant vill börja där så fort det bara är möjligt och då behöver de också bra sovsäckar. Vi har sovsäckar innan men de är liksom inomhussovsäckar. Vad jag kommer ihåg från när jag tältade så kunde det bli riktigt kallt, brrr. Vad som är kvar att handla nu är ett stormkök, liggunderlag, luftmadrass och en kylbox som drivs med el.
Stormköket är ju en historia i sig... Jag tycker inte om stormkök som drivs med T-röd. Tycker att känns läskigt med brinnande vätskor. Istället har jag hittat ett stormkök där man eldar kottar och små grenar. http://www.naturkompaniet.se/Product/Product.aspx?id=127279
Men säg nu att det blir en väldigt blöt sommar så kanske det inte blir så lätt som jag tror... Funderar på att komplettera den med en brännare utifall om att...
Luftmadrass har jag hittat en dubbel på XXL-sport och vildmark (heter det väl?). Måste bara slå upp tältet och se hur breda hytterna är. Tror ändå att den får plats. Jag vet att det finns superkäcka självuppblåsbara underlägg men jag tycker inte att de är så bekväma som alla andra tycker. Jag är väl helt enkelt för tung. Vanliga liggunderlag som skall ligga under luftmadrassen kostar ju inte mycket.
Kylboxen skall köpas på Tradera eller Blocket. Kostar ju som ny och det är ju inte så att den kommer att användas förskräckligt mycket. Så det får absolut bli en begagnad historia om jag får tag på en.
Sedan är det väl en massa till som skall funderas ut men det får komma senare. Huvudsaken tänker jag är att man har tältet, sovsäckar och liggunderlag och något man kan göra mat på/i.
Har någon som läser detta, tältat med barn och har saker som ni anser är bra att ha med sig men som man kanske inte tänker på förens man saknar dem, får jättegärna skriva och tipsa! :-)
tisdag 16 april 2013
Din maxtid för internet är slut...
I förrgår när jag surfade, eller försökte att surfa, fick jag ingen åtkomst till nätverket. Fick ett felmeddelande flera gånger om att maxtiden hade gått ut. Vadå maxtiden gått ut? Hade jag uppfyllt min kvot för surfande på internet eller vad?
Jobba som en 22-åring?
Jag skulle jobba två kvällar i rad under helgen, lördag och söndag kväll. Inte mig emot såsätt men när jag jobbar kvällar känns det som om jag verkligen missar tid med ungarna. Men så fick vi nya fall med Calici (kräksjuka) och natten skulle inte klara att hålla dessa patienter åtskilda från de ickesmittade om de inte fick en personal till. Jag anmälde mig, för om det är något pass jag klarar att gå dubbelt så är det just kväll-nattpass. Jobbet klarade jag fint men dagen efter var jag så otroligt trött. Försov mig och dygnet blev lite sådär. Känns verkligen annorlunda att jobba de passen nu mot när man var 22 och gjorde dem... MEN jag fick lite tid med ungarna på kvällen vilket var härligt.
Hoppsan sov hos en kompis mellan lördag och söndag och när mamman ringde på söndagen strax innan 15.30 så svarade jag och försökte låta som om jag hade varit uppe i evigheter. Varför gör man så? Är det så himla farligt att någon ringer och väcker en? Är man lat då?
Hoppsan sov hos en kompis mellan lördag och söndag och när mamman ringde på söndagen strax innan 15.30 så svarade jag och försökte låta som om jag hade varit uppe i evigheter. Varför gör man så? Är det så himla farligt att någon ringer och väcker en? Är man lat då?
fredag 12 april 2013
Är det här man börjar?
Ja, vad börjar man då med? Bra fråga...
Jag gissar att jag får berätta lite bakgrundsfakta sådär lagom anonymt som alla gör ungefär.
Jag bor ihop med Mr hängbralla som jag träffade första gången när jag var 11 år (hur i hela friden kan det fortfarande ske missförstånd? Vi borde ju verkligen känna varandra utan och innan?). Då retades han bara med mig en hel dag på det stället jag var stalltjej. Jädra typ...
Sedan visade det sig att vi skulle börja i samma klass på högstadiet. Han var en av de bråkiga, men, vilka snälla ögon han hade! Nåja, vi gjorde ett par vändor tillsammans såsom tonåringar gör. Han flyttade men vi höll sporadisk kontakt genom åren.
Han flyttade till Norge och det blev än mer sporadiskt. Men så ringde han en gång när han var hemma och sedan var det tredje gången gillt. Han friade samma kväll, vi förlovade oss två år senare och... Sedan har det inte hänt något mer. Såååå romantiskt. Eller nåt...
Nåja, jag flyttade till Norge efter något år av pendlande och bodde där i två år. Började att läsa till sjuksköterska på Högskolen i Oslo. Men som alla vet räcker inte svenska dinarer så långt i vårt rika grannland så jag flyttade hem och började läsa här hemma istället.
Jag var sambo med en annan man före Mr hängbralla som absolut aldrig skulle ha barn (Mohahaha, han träffade en kvinnlig psykolog som hade tre barn sedan tidigare och sedan skaffade de två tillsammans. Man skall aldrig säga aldrig! Han fick häcken full gissar jag ;-) ). När man är sådär 18 år så tänker man kanske inte jättemycket på det utan tänker att det löser sig. Men när vi gjorde slut och jag fick chansen att fråga på ett tidigt stadium med Mr hängbralla så gjorde jag det för att slippa framtida konflikter. Hans svar var att ja, om sådär fem år kanske. Det verkade rimligt då jag ogärna ville ha barn i ett land utan närhet till släkt utan gärna ville ha dem nära mig.
Vi var noggranna med skydd men jag ville inte äta p-piller och i sanningens namn så är ju kondom rätt trist i längden... Mood-destroyer... Så läste vi om hormoner i skolan samtidigt som Persona p-dator lanserades. Toppen! Jag köpte en och vi skötte det hela exemplariskt. Men så en gång i november 2003 när vi hade rullat runt i sänghalmen ett par dagar på rad (det var tider det) så funderade jag på hur den verkligen kunde vara så exakt att den visste att ena dagen var det säkert men inte nästa. Det visste den inte... Såååå, kom Hoppsan. Kan tillägga att jag har sett att Persona idag säljs som fertilitetsmonitor... Funkade nog bättre som det.
Hoppsan föddes 5 år och 17 dagar efter att vi träffades för tredje gången och Mr hängbralla friade. Födelsedag dagen efter Mr hängbralla.
Idag är Hoppsan 8 år, går i andra klass och artar sig fint. Kär i snälla pojken med ljusa håret och bruna ögonen. Hon har just idag frågat chans på honom men fått ett nej. Den snälla pojken är redan ihop med en flicka och han är för långa förhållanden på flera veckor. Men han sade att han skulle fråga henne något vid Valborgselden så vi får se vad som händer i detta drama. Stora känslor i små kroppar.
När Hoppsan var runt två år och jag hade jobbat några månader så var suget efter ännu en smärtsam förlossning där. Jag såg fram emot att kanske få försöka och hoppas i kanske tre månader innan det blev något men inte. Men allt verkade färdiginrett så det var bara för nästa filur att flytta in. Men med tanke på att jag trodde att det inte skulle ta sig så rackarns fort tänkte vi väl kanske inte direkt på när den nya filuren skulle titta ut, vilket gjorde att Fjant tittade ut på Mr hängbrallas 30-årsdag. Planering är inte min starka sida. Check... Det har varit mycket kalas runt de dagarna i ett par år nu...
Men detta skall inte klagas över (utom just när alla skall till att fylla år såklart).
Fjant är en filur som ALDRIG är tyst. ALDRIG. Rätt klipsk liten en men mycket jabbadish kommer ut ur munnen enbart för att inte låta stämbanden någon gång vara stilla. Fjant skall börja förskoleklass till hösten vilket jag tänker på med en rysning.
Jag jobbar som sagts tidigare, som sjuksköterska på en geriatrikavdelning. Jag har läst till barnmorska men har ungefär halva uppsatsen kvar att skriva. Den skriver tydligen inte sig själv och jag har då rakt ingen lust att skriva den just nu, så jag är fortfarande sjuksköterska. Den avdelning som jag arbetade på innan jag började plugga till barnmorska trodde inte jag skulle komma tillbaka till jobbet igen och hade skaffat personal så det räckte för ett tag, så fick jag börja på en grannavdelning. Jippi, eller nåt... En del tankar kring detta kommer naturligtvis att komma upp här.
Jag tror att jag valde fel när jag valde vidareutbildning så för säkerhets skull har jag sökt in på nästa vidareutbildning till hösten. Mr hängbralla lyfter på ögonbrynen, suckar och undrar när jag egentligen skall jobba och dra in kosing. Det får bli senare tänker jag.
Hmmm, nu har ni mitt livs historia här som säkert kommer att kompletteras efter hand men grunden ligger. Nu är det bara att hänga med vidare i livet och se vad det har att erbjuda. Något skratt och upprörande inlägg skall jag nog kunna bjuda på. Jag försöker att leva efter mottot: Tala är silver och tiga är guld, men lyckas med detta väldigt sällan och sätter mig för jämnan i knepiga situationer där jag inte kunnat hålla truten...
Jag lovar! Skall ALDRIG skriva så här långt igen...
Jag gissar att jag får berätta lite bakgrundsfakta sådär lagom anonymt som alla gör ungefär.
Jag bor ihop med Mr hängbralla som jag träffade första gången när jag var 11 år (hur i hela friden kan det fortfarande ske missförstånd? Vi borde ju verkligen känna varandra utan och innan?). Då retades han bara med mig en hel dag på det stället jag var stalltjej. Jädra typ...
Sedan visade det sig att vi skulle börja i samma klass på högstadiet. Han var en av de bråkiga, men, vilka snälla ögon han hade! Nåja, vi gjorde ett par vändor tillsammans såsom tonåringar gör. Han flyttade men vi höll sporadisk kontakt genom åren.
Han flyttade till Norge och det blev än mer sporadiskt. Men så ringde han en gång när han var hemma och sedan var det tredje gången gillt. Han friade samma kväll, vi förlovade oss två år senare och... Sedan har det inte hänt något mer. Såååå romantiskt. Eller nåt...
Nåja, jag flyttade till Norge efter något år av pendlande och bodde där i två år. Började att läsa till sjuksköterska på Högskolen i Oslo. Men som alla vet räcker inte svenska dinarer så långt i vårt rika grannland så jag flyttade hem och började läsa här hemma istället.
Jag var sambo med en annan man före Mr hängbralla som absolut aldrig skulle ha barn (Mohahaha, han träffade en kvinnlig psykolog som hade tre barn sedan tidigare och sedan skaffade de två tillsammans. Man skall aldrig säga aldrig! Han fick häcken full gissar jag ;-) ). När man är sådär 18 år så tänker man kanske inte jättemycket på det utan tänker att det löser sig. Men när vi gjorde slut och jag fick chansen att fråga på ett tidigt stadium med Mr hängbralla så gjorde jag det för att slippa framtida konflikter. Hans svar var att ja, om sådär fem år kanske. Det verkade rimligt då jag ogärna ville ha barn i ett land utan närhet till släkt utan gärna ville ha dem nära mig.
Vi var noggranna med skydd men jag ville inte äta p-piller och i sanningens namn så är ju kondom rätt trist i längden... Mood-destroyer... Så läste vi om hormoner i skolan samtidigt som Persona p-dator lanserades. Toppen! Jag köpte en och vi skötte det hela exemplariskt. Men så en gång i november 2003 när vi hade rullat runt i sänghalmen ett par dagar på rad (det var tider det) så funderade jag på hur den verkligen kunde vara så exakt att den visste att ena dagen var det säkert men inte nästa. Det visste den inte... Såååå, kom Hoppsan. Kan tillägga att jag har sett att Persona idag säljs som fertilitetsmonitor... Funkade nog bättre som det.
Hoppsan föddes 5 år och 17 dagar efter att vi träffades för tredje gången och Mr hängbralla friade. Födelsedag dagen efter Mr hängbralla.
Idag är Hoppsan 8 år, går i andra klass och artar sig fint. Kär i snälla pojken med ljusa håret och bruna ögonen. Hon har just idag frågat chans på honom men fått ett nej. Den snälla pojken är redan ihop med en flicka och han är för långa förhållanden på flera veckor. Men han sade att han skulle fråga henne något vid Valborgselden så vi får se vad som händer i detta drama. Stora känslor i små kroppar.
När Hoppsan var runt två år och jag hade jobbat några månader så var suget efter ännu en smärtsam förlossning där. Jag såg fram emot att kanske få försöka och hoppas i kanske tre månader innan det blev något men inte. Men allt verkade färdiginrett så det var bara för nästa filur att flytta in. Men med tanke på att jag trodde att det inte skulle ta sig så rackarns fort tänkte vi väl kanske inte direkt på när den nya filuren skulle titta ut, vilket gjorde att Fjant tittade ut på Mr hängbrallas 30-årsdag. Planering är inte min starka sida. Check... Det har varit mycket kalas runt de dagarna i ett par år nu...
Men detta skall inte klagas över (utom just när alla skall till att fylla år såklart).
Fjant är en filur som ALDRIG är tyst. ALDRIG. Rätt klipsk liten en men mycket jabbadish kommer ut ur munnen enbart för att inte låta stämbanden någon gång vara stilla. Fjant skall börja förskoleklass till hösten vilket jag tänker på med en rysning.
Jag jobbar som sagts tidigare, som sjuksköterska på en geriatrikavdelning. Jag har läst till barnmorska men har ungefär halva uppsatsen kvar att skriva. Den skriver tydligen inte sig själv och jag har då rakt ingen lust att skriva den just nu, så jag är fortfarande sjuksköterska. Den avdelning som jag arbetade på innan jag började plugga till barnmorska trodde inte jag skulle komma tillbaka till jobbet igen och hade skaffat personal så det räckte för ett tag, så fick jag börja på en grannavdelning. Jippi, eller nåt... En del tankar kring detta kommer naturligtvis att komma upp här.
Jag tror att jag valde fel när jag valde vidareutbildning så för säkerhets skull har jag sökt in på nästa vidareutbildning till hösten. Mr hängbralla lyfter på ögonbrynen, suckar och undrar när jag egentligen skall jobba och dra in kosing. Det får bli senare tänker jag.
Hmmm, nu har ni mitt livs historia här som säkert kommer att kompletteras efter hand men grunden ligger. Nu är det bara att hänga med vidare i livet och se vad det har att erbjuda. Något skratt och upprörande inlägg skall jag nog kunna bjuda på. Jag försöker att leva efter mottot: Tala är silver och tiga är guld, men lyckas med detta väldigt sällan och sätter mig för jämnan i knepiga situationer där jag inte kunnat hålla truten...
Jag lovar! Skall ALDRIG skriva så här långt igen...
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)